Nu förefaller den här bloggen vara en sovande sak. Jag lanserar nu av den anledningen en ny satsning, med start idag: veckans låt.

Med veckans låt dyker jag ner lite längre i en låt som väljs ut högst subjektivt så klart - hur skulle det annars se ut? Låten kan vara en aktuell historia som välter mig över ända. Men det kan också vara en fantastisk raritet från 1977, inspelad i en knarktät studio. Oavsett kommer åsikter kring låten och artisten att torgföras på denna plats.

Hoppas ni hänger med!

Idag är det Petter, aktuell med nya plattan "Början på allt" och med dagens medverkan i "Nyhetsmorgon", som ger oss veckans låt. Låten är en duett tillsammans med Daniel Adams-Ray, känd som ena halvan av hiphopduon Snook och för sin singelsuccé med "Gubben i lådan". Här i "Håll om mig" är det en tillbakalutad låt med samma sorts självrannsakan som den i "Logiskt" för några år sedan. Texten är fantastisk och kommer i ett skönt fokus när den backas upp av ett ensamt piano.

Ja, det är ju ibland oerhört trevligt att öppna sin inkorg. Ikväll var en sådan kväll. För där låg ett recensions-ex av hyllningsalbumet "Kom ut ikväll!" inför Mauro Scoccos kommande 50-årsdag. 27 februari släpps albumet och jag längtar oerhört efter att få höra hur det låter när bästa vännen Plura sjunger senaste hiten "Jag saknar oss", hur Kleeerup förvaltar "Himlen runt hörnet" och vad Fibes, oh fibes! gör men klassikern "Jackie". Varför längta längre, jag sätter i hörlurarna och kollar om vännerna förvaltat den imponerande katalogen med den äran.

Jaha, och varför då, kanske ni tänker? Ja, varför då. Jo, för att David Urwitz, uppväxt i Trollhättan och bosatt i Göteborg, är en mycket skicklig låtskrivare och han är värd mer uppmärksamhet än regionalt och gästspel i På Spåret (ja, jag vet, drygt två miljoner tittare). Och likt en annan stor svensk textförfattare från Trollhättan (Peter LeMarc) handlar kärnan i musiken om svärta och vemod pyntad  med en luftig och ofta dur-betonad refräng och arrangemang.

   Lyssna gärna på hans bästa vemod och sorg i "Vi trodde att vi lurade nån", "Nån annan skall sjunga sången jag sjöng" och "Hej då". Lyssna också på hans fredags-rock i vilken lust och glädje går att hitta: "Hos mig" och "Jag gör vad du vill".

Just nu lyssnar jag mest på hans skönt lediga "Rädda världen" som passar utmärkt i bilen på väg hem från jobbet en fredag. David Urwitz – Rädda världen

I år fyller R.E.M.:s mästerverk (och ja, i detta fall är det inte ett slentrianmässigt användande av ordet) "Automatic for the people" 21 år. För kan man stapla upp hitsen "Everybody hurts", "Drive", "Man on the moon", "Find the river" och "Nightswimming" på samma album då ÄR det ett mästerverk. Och oj, vad hitsen har åldrats med värdighet. Nu är det emellertid inte någon av nyss nämnda som är dagens låt, utan spår tre, "The sidewinder sleeps tonite". Låten är också en av få som funkar på förfesten utan att folk börjar kasta svarta blickar och svära ord som "efterfest-låt". Dagens låt är en ofta bortglömd pärla när man pratar om detta album, som på allvar tog R.E.M. bort från universitetsradion, bort från det smala och in i det storskaliga, svulstiga och breda. Och vilken entré de gjorde!

R.E.M. – The Sidewinder Sleeps Tonite

På andra plattan, "The Bell", fick Anna Roxenholt internationell framgång. Då, på både första och andra skivorna, var det ett utpräglat samarbete med ett svenskt-tyskt band. Nu i arbetet kring "New Foundland" landade hon med tanken om att det bara var hon. Ensam med en kaffetermos, likt ett 9-5 jobb, satt hon i sin mammas hus i Dalsland och fixade med ljudet och arrangemangen tills hon blev nöjd. Och nöjd ska hon vara. Att lyssna på skivan är som att sköljas över av härliga, havsliknande ljudbilder med melodier så sköra att man sitter absolut still och lyssnar. Hela skivan är njutningsfull men gör mig en tjänst och lyssna på inledningsspåret "Only My Winnings" i vilken hon sjunger så behagligt och med sådan värme att de femton minusgrader utomhus inte längre skräms.

Jag bifogar ett YouTube-klipp så ni vet vad det handlar om. Väldigt väldigt vacker den låten också.

 

Det var så underbart fantastiskt när Olle Ljungström sprätte med sina taniga armar och verkligen gjorde en humoristisk version av Sylvias hit "Eviva Espana". Punkt.

Äntligen börjar tevetablån arta sig på allvar. Igår sändes min personliga favorit PåSpåret i SVT. Kul koncept med en slags mästarsäsong då enbart finalistpar tävlar mot varandra. Extra skönt att det innebär att man slipper blåbärslagen som tidigare fungerat som en utsmyckning utan kunskap. Och det är kunskap som det programmet handlar om. Sen om man kan blanda kunskap och humor som gårdagens lag (HoaHoa och Cecilia Hagen vs makarna Haag) kunde har man en hit och en given anledning att slå på SVT klockan 20.00 varje fredag!

Sedan några veckor tillbaka har vi kunnat följa några kända artisters medverkan i SåMycketBättre i TV4. Överlägset bäst hittils tyckte jag program två var då man hyllade Olle Ljungström och där framförallt Magnus Uggla sjöng så hela Sverige grät i "Jag och min far".

Bjuder på en låt också, från Så mycket bättre. En låt som växer för varje lyssning: Darins version av Ugglas "Astrologen". Mycket bra låt och riktigt bra version av begåvade Darin! Se den här.

Moneybrother gästade Enköping i lördags och han förvandlade KlaraHall till ett intimt, svettigt och härligt ställe. Scenen såg ut att vara lika liten som en första replokal men det förstärkte bara upplevelsen av att bandet och publiken var ett. Hans skönt hesa whiskystämma tillsammans med hits som "It's been hurting all the way with you Joanna" och "They're bulding walls around us" förgyllde en grå novemberlördag för många i Enköping. Och ett stort plus till Bea och gänget på Klara Hall som lockade hit Anders Wendin! Tack från undertecknad som njöt från balkongen inne på ett fint renoverat Klara Hall.