maysumaleehawbring
May, 21 år, Eslöv
21 år & tvåbarnsmamma till mina fina döttrar, Haley 100807 & Miley 120821<3
Bor i en liten stad i Skåne tillsammans med mina flickor och min fina kille! Han är inte pappan till mina barn, men han är en stor del av vårt liv!
Utbildad nagelteknolog. Hade salong som jag nu tagit paus ifrån! Börjar plugga till höst!
Här skriver jag om vår vardag och allt annat som dyker upp i mitt huvud!
Hoppas ni kommer tycka om bloggen.

/kärlek.
Kontakt: mayhaw93@hotmail.com
Instagram: mrsmaysukdee

 

Inga ord

Tänkte bara påminna om att världen är full av idioter. Att vissa verkligen inte borde få leva.
Nej jag brukar sällan vara såhär rå. Men en gräns finns det!
Och är så trött på människor som kommer med undanflykter för att de är för ego för sig själv!
Vissa förtjänar inte det som komma skall. Vissa förtjänar inte ens att bli kallad mamma/pappa.
Nu snackar jag inte om mina barns pappa så ni behöver inte tro det.
Vissa borde verkligen växa upp och mogna!
Sånt här gör mig bara förbannad, till Max.

/jävlamänniskor

 

Designa din blogg - välj mellan massor av färdiga mallar på Nattstad eller gör en egen; "peka o klicka" - klicka här!

NAKNA BARN

Jag förstår inte de här med vissa som tycker att det är så hemskt med nakna barn på stranden.. Åh vad är de svåra med att ta på badkläder? Osv osv..
Så var jag också förut ville täcka så mycket jag kunde. Men sen efter allt tänkande så nej.
Barn ska få vara barn! Både hemma & på offentliga platser! Jag är fullt medveten om att de finns skumma människor. Men herregud ska vi sitta och vara rädd för såna människor kan vi ju börja låsa in oss själva.
De finns konstiga människor överallt..
Det är lätt som inte en mamma säga " usch hur kan hon låta barnen bada nakna!"
Nej men alla gör vi som vi själva vill!
Jag ska väl inte behöva gömma mina barn under massa kläder.
Dessutom är de fan inget fel på naket.
Självklart behöver man inte lägga upp de över Haley internet. Men vem bryr sig om mitt, ditt eller någon annans barn badar nakna.
Vi kommer aldrig komma ifrån äckliga typer så är de. Jag kan låta mina barn vara nakna vissa gånger, samtidigt som jag andra gånger har badkläder på dem.
Det handlar inte om att de är svårt att klä på dem, utan för att de även kan vara skönt för dem att få lufta allt.
Vi föddes trots allt nakna!
Sen har alla vi olika åsikter. Och jag skiter i vad folk säger om att jag låter mina barn bada nakna.

/finnsäckelöverallt



Ett barn med kläder, ett barn utan!
Miley älskar dessutom att bada naken!

 

HAN

Där finns en person, en kille som jag varit med i snart ett år. Inte som par, inte i ett förhållande. Utan som vänner från hela första början.
Han var den som jag kom bra överens med, en som jag kunde snacka saker med, en som jag litade på & en som fick mig att må bättre gång efter gång!
Han var också den jag började öppna mina ögonen för, en som jag började släppa allt mer in på mitt liv, en som mitt hjärta litade på.
Det är han som jag levt med i snart ett halvår.
Ett halvår är inte mycket för andra, ett halvår är inte mycket för mig efter ett fem års förhållande. Men på något sätt känns de mycket, men framförallt så känns det bra!
Så bra som jag mått under detta snart halvår har jag aldrig mått förut.
Att veta att de finns en där ute som tar mig för exakt den jag är och som inte tar mig förgivet är en enorm gåva.
Även om vi bråkat och tjafsat så har vi visat varandra kärlek och respekt. Vi har haft bra stunder, men även dåliga. Men framförallt fler bra än dåliga.
Han är något alldeles speciellt för mig. Glädjen att han bara kommit in och accepterat läget hur bra som helst gör att jag inte kan älska honom nog. Han har kommit in som en person, som vilken kille som helst på 22 år och bara tagit allt lugnt. Släppt allt de där som killar brukar göra i den ålder och hjälper till med barn och hemmet. Han tar hand om mina barn på ett sätt jag aldrig trodde att någon annan kille kunde göra förutom barnens pappa, men ack så fel jag hade! Det är honom jag vill vara med, dela mitt liv med. För det är han som får mig att må bra, det är han och barnen som får min vardag att gå runt.
Vad skulle jag gjort utan honom?
För er är han kanske bara någon, men för mig är han verkligen allt!
Jag är lyckligt lottad.
Det är inte lätt att leva med mig, mitt temperament, mitt PMS humör är inte att skoja om. Han har varit med om det, men ändå har han stått ut! Inte ens jag står ut med mig själv ibland.
Tack för att du står ut med mig, & tack för att du är just du<3!

/duärbäst














 

Lyckligt lottad

En sak jag kom och tänka på nu mitt i allt är hur lyckligt lottad jag egentligen är.
När andra skriver om hur de försöker skaffa barn, så tänker man kanske att de inte är så svårt. Men det är de ju faktiskt, att få egna barn är en gåva, alla kan inte bli med barn. Och de som vill ha barn som faktiskt är kapabla till att vara föräldrar brukar vara dem som inte kan få. Det är synd. Och just i denna stund inser jag vilken lyckligt lottad person jag är som lyckats få två friska barn!
Inte bara de, jag har fått barn som sovit om nätterna. Jag kan räkna på mina fingrar hur många nätter jag varit uppe med dem båda två. Och det är inte många nätter om man räknar från dag ett. De har sovit som prinsessor sen de kom ut, aldrig varit besvärliga på nätterna!
Alltid ätit och sovit bra!
Okej om vissa dagar har varit pain in the as, det är sånt man får ta! Men allt de bra överväger det jobbiga. De gånger det är jobbigt så tänker jag på hur mycket värre de hade kunnat vara. Att jag bara borde vara glad!
De gånger jag vill gråta och låsa in mig för att de bråkar tänker jag på hur mitt liv istället hade sett ut om jag inte hade haft dem!
Även om jag blir tokig på dem ibland så älskar jag dem över allt annat! Och är så oerhört tacksam för hur lätt dem har varit att ta hand om! När jag läser hur andra mammor får vakna varannan timme så kan jag inte föreställa mig det, jag vet bara att jag ska vara tacksam!






 

TANKAR.

Ibland önskar jag att saker och ting var så mycket enklare. Men hur hade livet sett ut då om alla bara hade glidit på röda mattan? 
Det är meningen att livet ska ha upp och nedgångar.
Men dagar som denna så vill jag bara att problemen ska försvinna. Att mina barn ska få leva tryggt. Att jag har ett mål i mitt liv, en dröm som jag kan följa och sträva efter. Jag vet inte längre vad min dröm är?! Vad jag vill bli när jag blir "stor". Innan vad salongen det jag drömde om. Men lågan slocknade. Jag vet inte längre vad jag vill. Förutom att plugga, så jag har betyg. en avslutad kurs. 
Jag vill ha gått klart skolan och sen kunna söka jobb och jobba som vilka ungdomar som helst, eller som andra i min egen ålder. 
Att vara företagare och chef över sig själv var väl ganska roande och roligt, ända tills all pappersarbete kom och man hade två barn som man också skulle ägna tid åt. 

Ja, för 5 år kunde jag aldrig ana att mitt liv skulle vara som en berg och dalbana. hade ingen aning och aldrig då kunde jag ta reda på hur mitt liv skulle se ut 5 år senare. hundra tankar idag. blandade känslor när det är en sådan här fredag. barnen leker och denna mamman sitter och tittar på precis som ingenting.


 

gone.

Jag försöker jämt hålla huvudet högt, inte vika ner mig eller låta någon vika ner mig. 
Och jag har nog lärt mig allt för bra. 
Jag stänger ute mina känslor, visar mig inte ett dugg påverkad. Och det för andra kan vara jäkligt retande jag vet, det retar mig också ibland. 
Men man lär sig helt enkelt att leva utan ånger, utan känslor. Klart jag har känslor, men inte några djupa, invecklade eller starka känslor. 
För jag hr lärt mig att man bara blir sårad tillslut. 
Hade detta som hänt idag varit förr hade jag antagligen sprungit runt med rödsprängda ögon. Men jag har inte ens känt någon känslan, förutom frihet. Klart är det tungt i hjärtat. Men aldrig har jag känt mig så lugn och harmonisk. 
Barnen har varit kloss intill mig hela kvällen, gick och la sig vid 21 och var sådär nöjda. Och jag skulle kunna offra mitt liv för dem två! 
Jag vill aldrig vara med någon annan förutom mina barn, det är det enda jag känner. Att mina barn är det enda som inte sårar mig, sviker mig eller tar mig förgivet. 
jag syftar inte på någon speciell just nu, jag bara känner att jag inte ens orkar med sån dramatik i mitt liv. senaste året har jag hunnit hamna i 10 olika konflikter med mina barns pappa, varit på hundra tals möten ang. barnen, kämpat för att hålla mig på fötter, trott att jag funnit han som kunde ta mig ifrån allt det där, småtjafsat, älskat, byggt upp nya känslor, byggt ihop mitt hjärta, sett över saker, kämpat ännu mer, lämnade en människa jag älskade så hårt i 5 år, som jag skaffade två bedårande barn med, han som var min värld för mig och återigen kämpat! 

Det har varit en berg och dalbana för mig det senaste året. Att gå ifrån en människa för att det inte funkar, att börja bygga ihop det som förut varit borta, att finna sin väg igen, att finna lyckan. 
Den sista gången jag vart ledsen var när diza skulle flytta. innan dess vart det separationen mellan mig och barnens pappa. det tog hårt på mig även om det var mitt val. det var inget val jag gjorde, det var ett faktum. 
efter den gången har jag inte gråtit för en kille igen. oavsett hur mycket jag uppskattar p och allt han gjort för mig och barnen. oavsett hur mycket känslor jag byggt upp och hur mycket jag än älskar honom så kommer jag aldrig att falla ner igen. jag har varit på vakt hela tiden och bara varit beredd på exakt allt. 
jag är starkare än jag tror. i allt ont så fanns det något bra! 
jag lärde mig att gömma mina känslor, hantera mina svåra stunder. jag har nytta av det nu. 
så nu ger jag mig själv tid till att titta på film, njuta av att ha wifi och bara vara jag! 


/jagklararmigsjälv.jagärhelmedellerutandig. 

 

Mitt allt..

Tänk att Haley & Miley är mina barn. En del av mig, mitt kött och blod! Tänk att det är just dem som kommer att finnas i hela mitt liv, oavsett vad. Att det är dem två jag ska skydda, ta hand om och ge all min kärlek till!
Att se dem glada idag är det som gör mig lycklig. Att veta att trots allt som hänt så kan de le! För många mammor så är lycka att se sina barn ihopa med pappan. Så var det för mig innan, det var den bästa känslan. Att se bandet mellan pappa & Haley eller pappa & Miley.
Jag tror lite att det är alla mammors dröm att se sina barn tillsammans med killen man blev kär i och valde att skaffa barn med.
Jag kommer aldrig att dölja att det var de bästa stunderna, att se sina barn med pappan! Varje gång jag såg dem ihop så slog mitt hjärta extra många slag! Men för mig idag är lycka att se mina barn le & skratta. Springa runt och bara vara barn!
Jag kommer aldrig på så sätt se mina barn tillsammans med deras pappa igen, aldrig uppleva känslan av lycka när jag ser de ihop. Så för att inte lyckan ska försvinna helt så finner man en annan väg av lycka istället! Jag tror det är viktigt.

/morgontankar


 

ÖPPEN

Jag valde igår kväll att låsa min blogg. För snokande människor.
Människor som ger mig dålig energi och som påstår sig veta vem jag är genom att läsa min blogg. Ni som
tror att ni känner mig genom min blogg har ganska fel.
Jag skriver om vår vardag, min vardag tillsammans med mina barn, om mitt liv som ensamstående mamma med min kille. Jag sitter inte och skriver om hur jag/vi är som personer. Att vi lever ett perfekt liv, vårt liv är inte perfekt. Men för mig så har ingenting någon betydelse Sålänge jag har min familj så är allt bra för mig.
Jag satte lösen för att jag inte orkade med dessa människor, denna familj, och släkt!
Dessa människor som dömer folk genom en blogg. En blogg är en hobby grej. Där man skriver om allt möjligt. Inte om privatliv & personlighet.
Men lösenskyddet drabbade rent för många som faktiskt vill läsa min blogg för skoj skull. Och jag tänker inte hänga läpp för dessa små parasiter som lever ett tragiskt liv.
Min blogg har varit med mig sen jag blev gravid med Haley. & den är en del av mig.
Försöker folk säga att bloggen kommer bli mitt fall på socialmötena så får dem tro det.
Bloggen har ingenting att göra med mig som person eller som mamma! Jag vet att jag är en jäkligt bra mamma som värdesätter mina barn högt! Och jag vet att jag är en jäkligt stark person som ens pallar med dessa människor och saker! Så era ord kommer inte knäcka mig, men jag vet att detta jag skrev nu kommer få er som är emot mig att höja ögonbrynen och bli buttra. Men jag gör ingenting för er haters skull. Haters gonna hate oavsett vad jag gör, hur bra människa jag än hade varit! För folk älskar att knäcka andra döma folk!

/kyssmignå
gonstans

 

NI GÖR MIG BARA STARKARE.

Älskar människor som leker alan ballan. 
Att sitta och skriva anonymt och inte våga stå för vem du är. Att tro att jag är så dum och inte kan fatta vem du är, vem tror du att jag är? Tro mig jag är inte korkad, och ser jag blond ut så är du blind.
Att sitta och ha åsikter kan jag ta, men att sitta och kommentera att jag varit otrogen med X barndomsvän?! Snälla knip igen din glappiga trut, sluta sitta där och tro att du vet något om mig, vår historia eller vad som hänt. 
Din trut verkar vara öppen för det mesta och verkar kunna stoppa in exakt vad som helst så stoppa tillbaka dina ord. 

Det är kul hur människor tror sig veta. Bara för att dem hört en historia så är det så. 
Bara för att hitta fel på andra så kan man anklaga folk med vad som helst. jag kan ta skit. men smuts från dig/människor som inte vet ett skit om mig tänker jag inte ta..
Du verkar hålla koll på mitt liv, du verkar veta allt om mitt liv, och mitt liv verkar intressera dig jävligt mycket. 
Synd om dig som lever ett sorligt liv. 

Jag ska tala om en sak, jag var inte otrogen mot någon, vi hade gjort slut. Sen kan inte jag hjälpa att personen inte kan acceptera läget, och fortfarande ville ha en chans av mig, att personen gjorde allt för att jag skulle gå tillbaka. Kan inte hjälpa att jag inte kände samma sak. Och personen ifråga som sagt att jag varit otrogen, har hen berättat att han gick bakom ryggen med mina vänner? ljög för mig, barnen, sin egen barndomsvän att han skulle träffa en vän men för att sedan träffa sin "väns" tjej när de nyligen gjort slut? att han satt och tog och skickade snusk till min då bästa kompis? SÅ kom inte och skita ner min blogg med äckliga kommentarer som att jag var otrogen mot honom med hans barndomsvän, de hade varit över ett jävla bra tag. Man orkar helt enkelt inte leva och vara med någon som slår en, som ljuger för en om allt. De finns en gräns! 
Så hur mycket du/ni vill tro på att jag varit otrogen med hans barndomsvän så får ni jätte gärna tro på det. Jag/vi vet sanningen. Och han som sitter och försöker få andra att tro att jag varit otrogen mot honom har nog inte så mycket att säga till om, han var otrogen själv med sin senaste tjej. BOOOM! 
Trött på att ha folk som er hängandes i min röv, som säger att jag inte intresserar er men ändå lägger ner energi på mig, som följer min blogg som om ni vore mina största fans, skaffa er ett eget liv. Det är såna som er som gör mig starkare. Och har ni nu åsikter så fine, de kan jag ta. Men stå för era ord då så kan jag nog fan också ge er hela min version utan problem. 

Det är så jävla trist att folk inte bara kan låta bli att lägga näsan i blöt. är det så jävla märkligt man hänger ut folk här då? ni gör de inte så enkelt själva. trist att det är hans barndomsvän annars hade aldrig dessa nyfikna idioter brytt sig, men det är enbart därför. 
och ja, kanske svider för honom, han kanske vill ge igen, i dont give a fuck. jag kan inte rå för hur jag känner, jag kan inte hjälpa att det finns killar som är bättre, och jag kan inte hjälpa att det var just han som jag föll för. Men det är ingenting jag ångrar för fem öre. allt vi har, de överväger allt de ni försöker trycka ner mig/oss med. Tråkigt att ni försöker gå imot mig, men inte förstår att även han blir lidande. om jag nu var otrogen med honom så innebär de att hans barndomsvän också spotta på honom? vilket han inte gjorde. så du som kommenterade, tänkte du innan du slängde iväg en kommentar? gjorde den kommentaren dig till en bättre människa nu? -antagligen inte! 

/over and out

 

inte rolig

Just nu så går minsta lilla imot mig. Jag är ingen rolig person att ha med och göra. Blir lack och hade helst velat gråta. Kalla mig emo eller depp. Det finns ingen som förstår min smärta just nu. Ingen som förstår min oro som bara växer. 
Hur kunde allt bli så jävla fel? hur kunde en människa man älskade så mycket bara betyda noll för en? hur kan människan man en gång blev kär i bara förändras sådär? jag är fan ordlös. för en gång skull har jag inget vettigt att säga. 

ibland önskade jag att jag bara fick barn med mig själv. att jag blev gravid med någon random som jag inte har ett skit att göra med efteråt. Jag ångrar inte mina barn. det handlar inte om det, jag älskar mina barn så jävla mycket att jag bara vill göra det så enkelt för dem så möjligt. 
jag har sjuka tankar och jag börjar nog fan bli dum i huvudet. hur många önskar egentligen att dem fått barn med någon random? antagligen inte så många, men jag gör. jag är en utav dem som inte är så många. 
jag vill riva itu allt. stampa på ditt fula huvud för att du egentligen inte gör ett skit rätt. för att du tänker på allt annat än dina två barn, som förmodligen är det enda värdefulla du har och kommer att ha i ditt liv. fan, du förtjänar inte ens att ha de här två fina tjejerna i ditt liv. du förtjänar fan inte ens att bli kallad pappa av dessa två helt oskyldiga små flickorna som du drabbar så hårt när du väljer att ljuga, inte samarbeta, vara egoistiskt mot. du är en självisk liten skit, som jag bokstavligt talat hatar. HATAR för mig är ett jävligt starkt ord, men de finns inget annat ord som förklara mina känslor för dig nu. du har gjort mig till den mindre snälla May. 
Oavsett hur svinig jag kan vara så kan jag fan stolt säga att du inte ens förtjänade mig, mina 5 bortkastade år på ett svin som dig! 
Jag önskar dig inget bra i ditt liv, jag hopas att alla dina tjejer inser att du inte är ett skit att ha, jag önskar att alla dina förhållanden går åt helvete och att alla runt omkring dig inser vilken misslyckad människa du är. Jag hoppas att du går ensam resten av ditt liv. För du förtjänar fan inte bra människor runt omkring dig. du ska umgås med smuts, skit, såna som är som dig. du förtjänar inte bättre. 

Det finns inget gott att säga om dig mer. Du är för mig smuts, när jag tänker på dig uppkommer bara HAT. 

-för jag är bättre än du, det har jag kommit på nu!


/#SELFIE