Ibland kan jag bara bli så ledsen och besviken på mig själv. Hur jag låter mig själv bli behandlad på ett sätt av folk, jag vet själv att jag är värd bättre en massa skit från folk som bara öppnar sin mun när dom märker minsta lilla lycka, när dom ser att det går uppåt för någon! Finns inget annat man kan säga att det finns en tendens hos så många att när det börjar gå bra för någon, eller när den äntligen lyckat få allt till rätta igen att man ska komma och försöka trycka ner den på botten igen.
äcklas av det här, och att jag själv tar åt mig av alla dom här orden. 

jag har suttit och lyssnat på min lista med musik som jag brukar lyssna på när jag bara behöver tänka, så himla skönt! iallafall, lovar mig själv att från och med idag ska jag sluta lägga tid på skit, sluta ta åt mig av saker som inte är värda att ens kolla åt. varit för mycket dåligt med allt nu, varför vara ledsen när man har en underbar familj, vänner och en fantastisk pojkvän som finns för en? det räcker, ska verkligen försöka nå mina mål med allt och ändra inställning på saker och ting. 


vet inte varför den här bilden får mig på så bra humör haha? kanske för att jag ser mig själv glad i den på riktigt
jaja, mitt sista depp inlägg, hellooo allt som jag har att se framför mig!
 

Vet inte om jag ska skratta eller gråta just nu faktist. Men blir så trött på folk som utalar sig orden jag älskar dig när dom inte har mening, det är starka ord och ord som ska betyda något på riktigt ingenting du ska slänga ut dig till vem som helst och när som helst, det ska komma rakt från ditt hjärta!
Igentligen inte det jag ville komma till well well. När en person säger till dig att den älskar dig så sjukt mycket, du är allt, jag vet inte vad jag skulle göra utan dig, you name it, alla dom orden som vi hör från våra bästavänner/pojkvänner/familj. Det är ingenting man ska leka med, säger du det ska du mena det. Att gå och säga det för att du ska göra någon glad eller känna sig betydelsefull eller för du är rädd för dina egna känslor är inget du ska för det är något som kan såra så sjukligt djupt! Komma ena dagen och säga allt få en känna sig speciell och tro på allt och  till att sen stå på en helt annan plats och inte ens visa eller säga att någonting betydern någonting och säga att du inte längre vill eller att man har samma position längre när du dagen innan sagt att du älskar en. Ska man gråta åt någonting sånt här eller är det något man bara ska bli förbannad över?

säger godnatt såhär till er, är ganska ledsen förrvirrad, arg? ja ganska blandade känslor just nu. och detta inlägget gissar jag inte kommer stanna kvar så länge gillar inte att skriva ut mig för mycket, men känner att jag behövde det just nu eftersom min blogg är min dagbok på så sätt också. men vi hörs i morgon