Idag kom nya numret av "Passion for Business" innehållandes min intervju till kontoret.
Blev riktigt glad när jag fick förfrågan om en intervju, då jag verkigen gillar den här tidningen skarpt!

Bortsett från att jag fått lite "slangigare" språk än vanligt, att det inte är 100% som jag skulle uttrycka mig (vilket nog är stört omöjligt när man återberättar ett samtal) och att jag tydligen använder ordet "coolt" så tycker jag att det var en bra och rättvis återgivelse av vår "konversation".

Rubriken nedan  lyder "Volvos nya modell" men "modell" har vitt typsnitt som försvann i scannern...

Nedan är en reklam för något bantningsmedel ploppade upp på fb och riktar sig klart och tydligt mot unga tjejer.

"Smal innan sommarlovet"
Blir så jävla förbannad!

Förvisso är det från ett företag som ger ut en så pass tvivelaktig produkt som ett bantningsmedel - så redan från början saknas moraliska betänkligheter och ansvarskänsla, men att rikta sig till tjejer som går i skolan borde ju rimligtvis vara straffbart!
Visserligen kan man ju plugga när man är äldre, men man börjar ändå skolan vid 6 års ålder och talar oftast om "sommarlov" från att man börjar ettan till att man tar studenten.

Det här är alltså reklam med ett budskap om att bli "smal innan sommarlovet" med hjälp av bantningsmedel (piller?) till i huvudsak minderåriga flickor?
Det är bedrövligt, sorgligt, förkastligt och rent ut sagt FÖRJÄVLIGT!

SKÄMS!
 

Enligt dagens curlingföräldrar är det ju bara att konstatera att vi som växt upp 80-talet (eller tidigare) borde vart döda för länge sedan.
Vi var ute och lekte själva, klättrade i träd, åt sand, hoppade från höga gungor och ställningar, täljde med knivar, sågade och spikade ihop träkojor, samlade på skräp, lekte med pinnar, kottar och stenar, åkte ned för pulkabacken i sopsäckar och cyklade till kompisar helt själva...
Men vi lärde ju oss.
Vi fick vara nyfikna, modiga, lösa problem och prova.
Vi fick förtroende och växte.
Dåligt väder existerade inte.
Man kunde vara ute i hällregnet och klaffsa runt i galonibyxorna och allvädersstövlarna i timmar och var det snö byggde man kojor, snögubbar och annat till händerna domnade i tumvantarna.

Det känns som om dator/tv-spelsgenerationerna som växer upp i soffan missar att vara barn...?
Vet någon född 90 och senare hur man täljer en barkbåt, trägubbe eller en träflöjt, hur man hoppar twist, dubbelrep och hage, hur man bygger en koja och hur man gör kor av kottar?
Måste man veta det...?

Funderar över hur jag kommer att bli som förälder.
Önskar att jag kommer kunna svälja den där klumpen när den lilla människan trillar och klämma i med ett käckt "upp igen! Det gick ju nästan!"
Är rätt övertygad om att jag kommer använda "spring ut och lek" mer än "sätt på en film/spela lite data/tv-spel en stund", men jag vet många av mina vänner som förkastat idén om att använda Tv'n som barnvakt och sen likväl använder just densamme för att få en lugn stund.

Det är svårt det där...
Kanske var det ändå lite bättre förr?

Hade faktiskt en sån där tax.
Typ.
Tror den var av märket Brio.

Jag gick ur svenska kyrkan får en himla massa år sedan.
Blev därför mer än lovligt irriterad då jag hittade avdrag för kyrkoavgift i min deklaration.
Tydligen har jag halkat med där igen efter att jag flyttade hem till Sverige.

Tycker att det är fantastiskt förbluffande att vi i ett så proggressivt land som Sverige ända fram till år 2000 föddes in i en tro - den svenska kyrkan.
Att vi automatiskt blev medlemmar och var tvungna att aktivt välja att gå ur och inte tvärt om.

Nu avskyr jag allt som tvingas på folk, men fick jag välja på tvång så skulle till exempel alla som föds automatiskt vara en organdonator - om man då inte själv, eller ens föräldrar valde att avstå.
De flesta jag känner är positivt inställda till att donera sina organ, men har helt sonika inte fått tummen ur och anmält sig till donationsregistret.
Det kostar människoliv.
På samma sätt - fast tvärt om är de flesta i min närhet agnostiker, ateister eller av annan uppfattning än just den av den svenska kyrkan, men har inte fått tummen ur och avsagt sig medlemskap.
Det kostar pengar.
Närmare bestämt ca 1000 kr per varje 100 000 du tjänar per år i lön.
Sveriges kyrka är en av de rikaste i världen.

Om du kan skriva under på den svenska kyrkans trosbekännelse så ska du naturligtvis stanna kvar i kyrkan.

Några invändningar och funderingar:

Kulturarvet
Bevarandet av kyrkorna som rent kulturarv hjälper staten till med (via den vanliga skatten) så indirekt betalar du ändå för att säkra dessa vackra byggnader.

Men då kan man ju inte...
Dop är en övergångsrit där någon (ett spädbarn som är oförmögen att välja själv) upptas i den svenska kyrkan.
Det är alltså inte för att namnge barnet.
En namngivningsceremoni går givetvis utmärtk att hålla utan den svenska kyrkan.
Likaså att gifta sig och begravas. 
Båda mina icketroende morföräldrar hade vackra minnesceremonier/begravningar och min tillika icketroende kusin och hennes mans bröllop var så fantastiskt romantiskt och fokuserade på det som faktiskt är viktigt: kärleken till varandra.

Som ickemedlem måste man ju betala för att begravas
Begravningsavgift betalar man oavsett om man är medlem i kyrkan eller inte då det är svenska kyrkan som är huvudman för begravningsverksamheten i Sverige. (Förutom i Stockholm och Tranås där det är kommunen som är huvudmän)

Kyrkan sysslar ju med så mycket välgörenhet
Det finns massor av fantastiska välgörenhetsorganisationer som man kan välja att skänka sina pengar till.

Jag är humanist och stark förespråkare av alla människors lika värde, så för mig räcker det egentligen med att kyrkan varit - och är så avogt inställd till just denna för mig fundamentala värdering.
(syftar bland annat på inställningen till kvinnor... homosexuella...)
Mina pengar skall absolut inte gå någonstans där kärlek är olika mycket värd beroende på vem som älskar!

Här kan man enkelt gå ur svenska kyrkan
www.kyrkoavgiftningen.se
www.blankettbanken.se



 

Har en liten minipaus från det mesta.
Mycket som snurrar och alldeles för få timmar per dygn, men känner nog att det kliar i fingrarna så det blir definitivt fler inlägg igen.

Nedan fick mig helt klart skrivsugen i alla fall.
Sorgligt javisst, men man kan väl ändå inte vara så fördomsfull så att man tror att alla dessa tjejer är för ointelligenta för att inte förstå att alla livsval har konsekvenser.
Lite tröttsamt att man alltid målar ut dessa tjejer som offer.
Skulle hellre säga att de allra flesta är beräknande, pengakåta brudar utan moraliska betänkligheter, skrupler och förmåga/lust/ork till att skaffa en utbildning/jobb.

Artikeln beskriver att det här rör sig om kända "stureplansprofiler" och bloggerskor som "åker och festar" med män i till exempel Dubai och får pengar, kläder, skor och väskor för sin tid och/eller sexuella tjänster.

En rolig parentes är att flertalet av dessa tjejer tar illa upp när man kallar dem för escort.
Eh?
Om du säljer din tid och ditt sällskap är du escort - det heter liksom det.
Kolla wikipedia.
Om du säljer din kropp/sexuella tjänster är du prostituerad.
Eller hora - samma sak där, sant är sant.
Dags att sluta "glamourisera" och se verkligheten som den är.

Alla småtjejer som sitter och läser dessa bloggar om lyxfester, champagne, designerväskor och weekendresor fyllda av shopping kanske borde få veta vad det kostar också.
Tveksamt om de skulle bli frestade om de visste att det innebar att behöva flirta, bli taffsad på, suga av, ligga med någon skrynklig gubbe eller självgod, kvinnoföraktande mansgris.

Bara en tanke...

Alla hjärtans dag.
Vad fasen är det?
Trams uppfunnet av företag som säljer fåniga små nallekort och mjukisdjur.
(Nu gillar jag visserligen fåniga små nallekort och mjukisdjur, men det hör inte hit...)
Man har alltså infört en dag då alla fantasilösa, opassionerade tröttmössor har lärt sig att man ska köpa rosor, gulliga kort och annat tjafs till sin partner/flickvän för då är man romantisk!?!
- Underförstått: om man inte köper någonting är man en skitstövel.
Hm...

Tips.
Romantisk är man då man spontant ger en gullig, kärleksfull, omtänksam gest då det minst förväntas.
Och killar (ja mest killar) bara för att ni köpt blommor och lite tjafs på alla hjärtans dag så betyder inte det att ni är romantiska och kan låta bli att anstränga er resten av året.
Det finns 364 övriga dagar (borträknat födelsedag och sån't) då ni kan visa er kärlek vad hon betyder för er på ett personligt och genuint romantiskt sätt.
- Jag pratar inte om dyra presenter eller hela fång med rosor om det var oklart, utan kanske en gullig lapp, ett kort, en plockad blomma eller någonting annat litet som hon gillar som visar att du bryr dig om henne.

Själv skickade jag ut min pojk på casino ikväll och gosade ned mig i soffan med chips och dip.
Gå ut och äta eller mysa kan man göra vilken annan dag som helst!

Han fuskade dock till det lite i morse och hade köpt mig en liten present fast jag strängt hade förbjudit det.
Det var i alla fall ingen nalle, blommor eller alla hjärtans-kort, så det är förlåtet ;)
 

Har världens roligaste kollega.
Hon fick ett miniutbrott för ett tag sen.
Vet inte riktigt hur det började men hon slog i alla fall fast att hon var så jäääääävla trött på att folk sa försköna saker medan de i andra andetaget säger att de är stolta över vad de gör.
Typ såna som kallar sig glamourmodeller - eller ännu värre modeller när det faktiskt är utvikningsbrudar.
(och vad är det som är så glamouröst med att visa brösten och se ut som en porrskådis anyways...?)
Eller strippor som kallar sig dansare.
Värst var tydligen de som springer runt och säger att de jobbar med underhållning eller möjligen som escort när det finns ett väldigt tydligt ord för vad det heter när man får pengar eller gåvor (typ dyra designerväskor osv.) mot sin tid och/eller kropp.
Det heter hora.
Punkt.

Måste faktiskt hålla med.

Rökare har redan sitt givna nyårslöfte.
Vem fan röker fortfarande liksom?
Känns väldigt förra året (och har dessutom kännts så ett tag)
Elle brukar säga att det är otrendigt (!) att röka.
Jag tycker att det är så sjukt äckligt bara.
Lite farstamorsa eller fjortis typ.

Jag rökte i åtta år.
"Feströkte" bara de två sista av dessa och har inte tagit en cigg på över 1,5 år.
Ex-rökare brukar vara de värsta.
Jag är helt klart väldigt värst.
Hostar högt och viftar när någon står och puffar åt mitt håll.
För övrigt borde det vara belagt med dödsstraff att röka när man är gravid eller går med barnvagn/barn.

Försök föreställa dig berget av äckliga fimpar efter alla cigaretter du någonsin rökt.
Yuck!

Hur som...

Till alla då som har som nyårslöfte att gå ner i vikt.
Det finns inga genvägar.
Du är fet för att du rör dig för lite och äter för mycket.
Ät mindre, rör dig mer.
Enkel matematik.
Så jävla trött på allt tjat om kolhydrater, barnmatsburkar, piller, pulver, soppor, självsvält och snabbfixar!
Speciellt när det kommer från kvinnor som är helt normalviktiga.
Väx upp!

Dessutom borde fokuset absolut inte vara vikten, utan hälsan.
Lika lite som det är osunt och farligt att vara för fet är det osunt och farligt att vara för smal.
Använd sunt förnuft.
Ät NORMALA portioner, riktig mat, regelbundet, enligt tallriksmodellen.
Undvik E-ämnen, färgämnen, lightprodukter och annan konstgjord skit (typ godis och halvfabrikat)
Drick mycket vatten.
Men om du känner att du MÅSTE ha godis, kakor eller vad det nu kan vara så ät det!
- Med gott samvete.
Det finns alltid en dag imorgon och så länge man är nyttig mer än man är onyttig så är man på rätt väg.

Och herre guuuud, slappna av lite.
Så länge du inte befinner dig i riskzonen där din vikt (för hög eller för låg) faktiskt påverkar din hälsa...
Vad gör egentligen 3 kilo hit eller dit?
Tänk om alla lade ner lika mycket energi på att fundera över sina inre egenskaper som över kaloriintag och fett.
Vilken underbar värld vi skulle ha!

Försöker mig på lite positiv affirmation.
Det går sådär.
Känner mig som en påse skridskor.
Går till spegeln och tänker att det kanske inte är så farligt i alla fall.
Det är det.

Men det gör ingenting faktiskt.
Jag är ju snäll i alla fall.. har jag hört.
Även om det frestar på rätt duktigt att vara snäll när man inte mår så bra...
(Måste komma ihåg att köpa pepparkakor)
Synd att epitetet snäll har en sån negativ klang bara.
Vad är egentligen så fel med att vara snäll?
Att vara snäll ineffattar ju så mycket positivt.
Som att vara omtänksam, rättvis och ödmjuk.

Nej, snällhet är världens kanske mest underskattade egenskap.
Tycker att alla borde bejaka sin snällhet.
Såhär i juletider torde det ju vara tämligen enkelt.
Givmildhetens och godhetens högtid.
Dessutom finns det ju pepparkakor i överflöd så hur svårt ska det vara?
Gå och riv ett pepparkakshus allesammans, vetja!
(Ja, inte som någon annan kämpat ihop då... för det vore ju inte alls särskilt snällt..)

God natt!

Allt är ju relativt...