Jag har funderat rätt mycket på att sluta blogga helt, iallafall just nu. Men samtidigt överväger jag det rätt så mycket, om det verkligen är värt det. Det är ändå något jag pysslat med de senaste åren. Även om jag inte har 3-siffriga besökare på bloggen, och får kommentarer varje dag, så vet jag att det finns några människor som faktiskt ramlar in här varje dag, och dem uppskattar jag. Och på något sätt vill jag blogga för de personerna, men ALLRA mest för min skull. För genast när jag börjar tänka på att radera min blogg, ploppar tankarna upp om att jag inte längre kommer kunna sitta och titta tillbaka i min blogg, vad jag gjorde exakt då. Det är ändå något jag vill göra.
Enligt mig är en bra blogg en blogg där man ser att människan bakom bloggen i synnerhet bloggar för sin egen skull. Bloggar där det syns rätt uppenbart att de enbart bloggar för att locka läsare, det är inga riktiga bloggar i mina ögon. Jag ser fortfarande en blogg som en slags allmän dagbok.
Då har jag även tänkt på att kanske börja blogga i en låst blogg, där bara JAG kan läsa. Men då känner jag att jag enbart skulle skriva om deprimerande saker, och enbart lätta på hjärtat istället för att försöka lyfta upp allt positivt i mitt liv, vilket jag försöker göra i den här, mer ytliga bloggen. Alla som läser min blogg kanske inte känner mig, men jag är kanske inte så flummig och sprallig som jag verkar vara. Egentligen är jag rätt svår, eller vad man ska säga. Eller så hade jag tänkt att helt enkelt börja blogga om typ, ALLT. Och även om det är tråkiga saker så whatever. Men samtidigt vill jag inte att ALLA ska känna mig, att alla ska kunna läsa om mina problem och så. Jag är rätt långsynt, så jag tänker bara att en del människor hade säkert utnyttjat det till något negativt, eller bara för att de är äckligt nyfikna och måste ha andras problem att gotta sig i bara för deras egna liv är allt annat än perfekta.
Men egentligen, det är min blogg. Jag kan vara öppen och ärlig här, men jag behöver ju inte lämna ut exakt all information.. Min blogg är ju trots allt inte mitt liv, inte mitt privatliv. Det är en blogg bara, där jag väljer att skriva ut en del saker ur mitt liv.
Nä, nu har jag babblat på massor här. Bloggning kanske inte riktigt är min grej ändå, efter alla dessa år kanske jag insett det. Jag tar härmed en liten bloggpaus och återvänder när jag helt enkelt är sugen på att blogga, om jag nu någonsin återvänder hit.
Puss!
