Autism är benämningen på ett mycket brett spektrum av tillstånd – autismspektrumtillstånd (AST), Autism Spectrum Disorders (ASD). AST betecknas som ett funktionshinder och är inte en sjukdom.
Autism karaktäriseras av svårigheter inom tre huvudsakliga områden; socialt samspel, kommunikation samt begränsade, repetitiva beteenden (Wings triad). Problemen skall ha funnits före 3 års ålder.
I autismspektrumet ingår ett flertal diagnoser, såsom Autistiskt syndrom, Desintegrativ störning, Aspergers syndrom och Genomgripande störning i utvecklingen (också kallad Autismliknande tillstånd eller atypisk autism). Var och en dessa diagnoser utgörs också av ett spektrum, dvs. man kan ha olika grader av svårigheter.
Autism är en avvikelse i hjärnans utveckling som leder till olika störningar i hjärnans funktion. Orsakerna till autism kan variera, man har alltid med hjärnans funktioner att göra. Den exakta medicinska orsaken har ännu inte kunnat fastställas.
De avvikelser i hjärnan som orsakar autism kan uppstå vid olika tidpunkter i ett barns liv, före födelsen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. Avvikelser på gener eller kromosomer, medfödda ämnesomsättningssjukdomar eller infektioner under graviditeten är exempel på orsaker före födelsen.
Barn som föds extremt mycket för tidigt kan under första levnadsveckan exempelvis drabbas av skador beroende på hjärnans omogna blodcirkulation, vilket tros kunna orsaka autism. Senare skador, under de första levnadsåren, kan vara infektioner som drabbar hjärnan, till exempel hjärninflammation.
Förekomsten av autismspektrumstörningar är minst 6 på 1000, och det är två till fyra gånger vanligare bland pojkar/män än flickor/kvinnor. Sedan 1980-talet har antalet diagnosticerade ökat kraftigt, men det är inte klart om det endast beror på att diagnostiken förbättrats kraftigt, eller om det faktiska antalet också ökat.
Det finns ingen bot, men beteendeterapeutiska tekniker (tillämpad beteendeanalys) är de tekniker som har vetenskapligt stöd för att öka funktionsnivån.