Jag pratade med en kund i butiken igår, en kund vars fru fått en hjärtinfarkt och låg inne på sjukhuset. Han var helt säker på att hon skulle klara sig, så länge han fanns hos henne. Han var tvungen att köpa den där blusen hon så länge tittat på och jag hjälpte honom. Han sa att hon varit hans allt och utan deras kärlek och fina vänner runt omrkring hade dem aldrig blivit över 85 år. Sen så sa han "vi vet inte hur länge vi ha kvar de vi älskar, så varför lägger man så mycket onödig tid på att tjafsa om småsaker?" Då blev allt så verkligt. Jag tänkte på mina relationer till alla de fina människor jag har i mitt liv. Hur rädd jag är att förlora dem, men ännu räddare för att inte ta tillvara på dom nu när jag har chansen. Ibland är jag för upptagen med att prioritera dåligt framför att umgås med dem jag verkligen älskar och trivs med. Jag ska bli bättre och jag lovar att jag ska göra mitt yttersta för att inte bli en sådan egocentrisk tjej som jag håller på att bli.
fridens vänner, snart har jag jobbat klart och det ska bli ändringar!