Solen lyser och det har den gjort nu flera dagar, ingenting vi tackar nej till. Nu sitter jag och gör absolut ingenting. For förbi skolan idag och gjorde klart det sista i svenskan. Så nu är jag klar med den kursen också och det känns så förbannat bra. Nu har jag inte så mycket kvar alls innan studenten. Imorgon ska jag sätta mig och göra klart skapandekursen och utveckla min reflektion kring pedagogiskt arbete. Sen är jag klar och redo inför studenten. 
Det enda jag tycker känns lite tungt är att jag ska tillbaka i höst och ta igen några praktik timmar samt projektarbetet. Men har jag lyckats med det här, så är det inga problem. 

Hoppas ni har en bra dag i solen, för det ska jag försöka att ha. Njuta!

Allt är som det är, det finns ingenting vi kan göra åt. Mitt hopp för att det kommer bli en förändrig börjar mer och mer rinna ut. Jag finner inga ord. Det känns så sorgligt att mamma är borta för gott. 
Ibland undrar man om hon verkligen tänker på att hon har en familj, som saknar och älskar henne. Undrar om hon ångrar sig efter allt? Det tror inte jag. Kanske i början men inte nu längre, det tror jag inte är någonting som snurrar runt i hennes huvud att hon ångrar allt hon gör mot sig, och oss. 

Det är så hemskt att det har gått så långt som det verkligen har gjort, att man inte kan göra ett skit. Att man bara måste stå där och titta på sin egna mamma som allt mer bara försvinner längre ifrån oss. 

Vi måste hålla ihop, jag är glad för allt ni gör. Pappa, Tobias och Camilla.

Pappa: Jag är så otroligt glad att jag har dig som min pappa. Tiden går fort, snart skaffar jag mig eget och lämnar mitt hem. Det känns så jobbigt men samtidigt spännande och roligt. Men jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas klara mig utan dig? Jag älskar dig mer än någonsin och jag är så himla tacksam för allt du gör för mig, och mina syskon. Du är otrolig och vi är här idag pågrund av dig, ditt jobb. Älskar dig!
 

Tobias: Bror, min enda bror. Du ska veta oavsett hur mycket du och jag har våra diskussioner och bråk så älskar jag dig lika mycket. Du är stark, du har tagit mycket skit och ändå så står du här idag. Du är otroligt stark och du får mig att kämpa på. Får mig att inte ge upp! Jag vet att du inte har det så himla enkelt själv, men du ska veta att du ska sikta framåt. Jag älskar dig och kommer stötta dig igenom vått och torrt!

Camilla: Syster, vi träffas sällan och det känns så förbannat jäkla sämst. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Snart börjar jag jobba mer, tjäna mer pengar så har jag mer möjligheter att komma upp till dig och umgås. Jag saknar dig syster, varje dag. Vi behöver dig också. Tack för allt du gör.

Glad att jag har er. 

 

Tjena!
Torsdag idag. Idag har det varit en riktig slö dag för mig, jag och Pontus vaknade kring 09 och kring 10 tiden åkte han hem. Efter jag hade fått i mig lite frukost i magen la jag mig i sängen igen, somnade om och vaknade 16.00. Vaknade upp och kände att jag inte ville röra mig en enda meter, men då kommer jag på att jag var tvungen att gå och jobba en stund.. Kom tillbaka och fortsatte att städa här hemma. Nu är jag klar, så här sitter jag och äter nybakad kladdkaka som brorsan har bakat. Resten av kvällen kommer jag spendera en stund vid datorn, sen ska jag ta fram lite målarfärg och kladda, samt ska jag se vad jag ska ha för sminkning på studenten. 
Hoppas ni har haft en bra dag, fast vi har haft ett dystert väder hela långa dagen.