Just de här dagarna som de är helt underbart väder, så vill man ju utnyttja de så mycket som möjligt, även fast det känns helt fucking omöjligt ibland.
för det första så kommer man inte så långt, det finns inte så mycket och göra på en söndag..
Längtan efter att bara stoppa hörlurarna i öronen och bara gå ut för den dörren och ta världens powerwalk, och ha möjligheten att gå hur långt som helst och få uppleva känslan sen efteråt då man har rört på sig mycket. lättnaden som uppstår efter en PW. eller möjligheten att kunna gå och träna på kvällen och känna att man har har gjort lite nytta med kroppen. och känna att man kan ta ut sig ordentligt, känns att man börjar bli varmt och att svetten börjar komma..
Jag har nog aldrig varit så taggad på att börja träna igen så som jag är nu. det är helt sjukt. Är sjukt avis på alla som kan.
det har nu gått 3 veckor sen jag fick proppen, och det känns som det var en evighet sen och att det är en evighet kvar till allt kommer bli bra! men sen börjar man tänka om, det är 3 veckor sen, så det har egentligen inte gått så lång tid som det känns. och känslan av att vilja trotsa mot allt och alla är större än någonsin. jag skulle nästan kunna göra vad som helst för att sätta min fot på ett träningspass, och bara köra skiten ur mig själv och sen ligga i sängen i en vecka efteråt för att jag kommer ha så jävla ont efteråt. ! och eventeullt göra så jag får världens propp i lugnan bara för att jag överanstängde mig. men det skulle vara såå värt det för stunden...
sen så var det ju det här med dansandet! jag vet, jag vet att jag har skrivit det hur många gånger som helst. men nu när man läste att Peter (levelbreak) ska börja dansa igen efter 2års uppehåll, då känner man ju att man också kanske borde ta tag i saken och börja med
jag har ju inte dansat sen jag tog studenten och sugen är större är någonsin, men frågan är ju sen vad ska man börja dansa igen?
Finns hur mycket som helst som man vill göra och alla dessa drömmar som dyker upp när man stänger på vissa låtar. det är helt otroligt.
alla dessa "det där måste jag med kunna göra" de blir bara flera och flera sånna. det är helt sjukt.
och när man kollar gamla klipp från sytycd( so you can dance) åhh jag vill göra det igen
vi gjorde lite danser där i från och gissa om man blir kär och alldeles lycklig inombords.
Känslan av att vara smidig och vig igen. och jag vet att börjar jag dansa igen. (vilket jag absolut måste göra) så kommer jag töja som bara den på kroppen , jag är fortfarande ganska vig, men jag vill bli ännu vigare.
Det är nästan så man vill skita i att jag fortfarande ligger i en riskzone för olika saker och att jag fortfarande inte är återställd. så är viljan stor. och jag vill börja träna igen. och till hösten blir det hårdträning som gäller. för jag ska tillbara till det som jag var förut!!!
Jag villll!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!