Jag orkade inte kolla genom så mycket, så detta är allt för denna gången.

Vid intresse kan ni maila mig angående mötesplats och dag: r-rebecca@live.se

Benetton jeans, Använda 5 ggr, helt vanliga svarta jeans!
Storlek: 38.
Pris: 200 kr.




Vet ej vart denna är ifrån. Använd 2 ggr.
Storlek M, men jag har S och kan ha den utan problem!
Pris: 200 kr.






Denna är från monki.
Storlek XS, men den är som en S.
Använd 4 ggr.
Pris: 100 kr.


Från Gina.
Storlek 36. Använd en del!
Pris: 150 kr.

Feel you bro..

Svar: Det började den 8 januari 2012 med att jag hade varit och skejtat en hel dag och påväg hem trodde jag att jag skulle spy, jag kunde inte äta när jag kom hem och låg i sängen och grät. Jag spydde sedan ner hela golvet och låg och skrek som en liten bebis för jag hade så ont i magen. Jag somnade sedan av utmattning. Hade jätte hög feber och ont överallt. Detta pågick ca 3 dagar, hade 40 graders feber. Några dagar senare kunde jag heller inte äta, men drack lite vatten då och då, skulle gå på toa och svimmade, slog i huvudet i tröskeln och låg där som en död fisk. Då fick pappa nog, akut rakt upp till sjukhuset, blev inlagd direkt på infektions avdelningen och fick massa mediciner och dom gjorde massa prover osv. Dom hittade ingenting fel på magen men jag hade världens jävla infektion i kroppen. Låg med över 40 grader i 5 dygn på sjukhuset, och dom gjorde allt dom kunde för att få ner den, men det gick inte. så dom började bli oroliga, vilket smittade av sig otroligt mycket på mig. Dagar gick och jag fick ba ondare i magen. Låg där en månad ungefär. Blev "friskförklarad"/ fick åka hem under permition. Kom hem och åt regelbundet och va hemma från skolan. Det tog några dagar, sen fick jag 40 graders feber igen och började spy, hade ständig värk. Åkte upp, fick ligga i samma rum på avdelningen. De tog fler tester men hittade inget denna gången heller. Men de va tvungna att göra nått åt min infektion, så jag fick dubbel antibiotika kur. Hade dock lite tur att jag hade en svin snygg läkare, så lite kul hade jag på dagarna. Nästan ingen fick hälsa på eftersom jag låg inne på infektion, för risken finns att jag skulle bli jätte sjuk då. Livet sög, jag mådde skit, maten va kass, hade märken på hela armarna efter alla nålar, droppet hade jag lyckats dra ut flera gånger medan jag sov(vilket gör skit ont) och jag låg inne på sjukhuset, själv, på alla hjärtans dag. Då hände ju det gulligaste, Dr. Snygg kom in med en DVD spelare och massa filmer till mig, han fattade nog att jag var tröt på att kolla på reprisernas repriser på repriser på TVn. Så där satt Dr. snygg och jag på alla hjärtans dag och kollade Dirty Dancing haha. Men jag blev tyvärr bara ännu sämre dagen efter det.De bestämde sig för att göra gastroskopi och koloskopi på mig. Rekomenderas ej!!!! Att få en slang ner genom halsen till magsäcken samtidigt som man får en 7 meter lång slang upp i röven för att kolla tarmarna är ingen skön kombination, trust me. Kände mig inte som människa på flera dagar. Var helt död verkligen. För innan en sådan undersökning får man inte äta, plus att jag egentligen skulle gjort den på morgonen men det blev framflyttat. Så jag led som ett jävla as i två dygn. Plus att ett antal timmar innan undersökningen får man inte ens ha dropp. De hittade inte så mycket där heller, mer än att jag hade magkatarr. Men febern och värken i kroppen kunde dom inte komma på varför. Va till och från på sjukhuset under hela våren, massa besök och återbesök. Sedan gjorde dom ett slarvfel på sjukhuset. Innan man blir utskriven kollar dom så man inte har några bakterier osv kvar i kroppen, och då upptäckte dom att dom varit slarviga på sjukhuset, så jag fick VRE från en annan patient. Vilket är sjukt smittsamt. Så jag fick käka mer tabletter och vara jätte noga med hygien så jag inte smittade andra eller själv blev mer sjuk. En del återbesök osv. Kommer ha VRE resten av livet. Det ligger i min kropp, men jag smittar inte nu, men som jag förstod det så kan jag bli sjukare än man borde bli p.g.a att jag har det, och det kan även "utlösas" så att jag smittar andra! Efter mycket om och men blev jag "bättre". Jag gick ner massor i vikt, tappade hur mycket muskler som helst, mina ben va jätte smala. och man såg mina revben as tydligt osv, blääää. Jag får tänka mig för vad jag käkar osv, jag vet att jag är slarvig med mat ibland och äter mycket skitmat, och rökning gör ju det hela mycket sämre. Men nu i efterhand tror jag och alla runt omkring mig att min kropp ballade ur p.g.a en annan sak. Min kropp sa ifrån helt enkelt. Ca en månad efter sista tiden jag låg inne på sjukhuset så åkte jag ner till polis stationen och anmälde det jag ska på rättegång för den 18 juni.

Va brunett på den tiden!




Dagliga dosen av frukost lunch och middag, massa medicin och gott genom armen.
Fick äta vanlig mat också, men det gick inte alltid så bra tyvärr..