Henrietta Huzell är doktor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och forskar om utseendets betydelse för att få ett jobb.

Hon slår fast att det kan spela stor roll. Utseendet slår sällan ut andra krav men det väger ofta över i situationer då arbetsgivaren har flera kandidater med liknande erfarenheter och kompetens att välja mellan.

Det är framför allt vid anställningsintervjun det avgörs vem som får jobbet.

– Utseendet blir en utslagsvariabel vid likvärdiga meriter, en krydda när arbetsgivaren måste välja. Om det finns två sökande med ungefär samma bakgrund är det inte ovanligt att utseendet bli den faktor man som rekryterare sorterar efter, vare sig man tänker på det eller ej. 

Störst betydelse har utseendet i början av yrkeslivet för den som inte har hunnit skaffa specifik erfarenhet.

– För att komma in på arbetsmarknaden spelar utseendet helt klart roll. Sex av tio arbetsgivare tycker att det är viktigt att personalen ser snygg ut, och bland de sökande är trenden är att allt fler bifogar foto till sin ansökan för att sticka ut och bli ihågkomna.

Även senare i karriären kan det ha betydelse. Konjunkturen är en av de faktorer som styr hur mycket utseendet påverkar, enligt Henrietta Huzell.

– När det är högkonjunktur är det arbetstagarens marknad och företagen kan inte ha så höga utseendekrav. I lågkonjunktur ökar kraven. Ju fler sökande desto större betydelse har utseendet eftersom företagen kan välja mer.

Utgallringen sker både medvetet och omedvetet hos arbetsgivarna, enligt Henrietta Huzell. 

Vissa är övertygade om att anställda som ser snyggare och friskare ut är bättre för företaget, och hymlar inte med att det styr urvalet. Särskilt vanligt är det till exempel bland klädbutikspersonal och flygvärdinnor, men även inom vissa konsultnischer.

– Det är inte lika uttalat i Sverige som i många andra länder, men det betyder inte att det skiljer sig särskilt mycket. Här är det ofta mer dolt eller omedvetet.

Den senaste studien som Henrietta Huzell gjort visar att det inte finns något som tyder på att företagen tjänar på att anställa snygga personer framför mindre snygga.

– Företagen tror att de ska sälja mer eller locka fler kunder genom att ställa högre krav på utseende hos de som anställs. Men studien visar att det inte ger större lönsamhet.

Att fler och fler arbetsgivare tar hänsyn till utseendet när de anställer får tydliga konsekvenser på arbetsmarknaden, enligt Henrietta Huzell.

– Dolda rekryteringsprocesser är aldrig bra eftersom det innebär en risk för att grupper stängs ute från arbetsmarknaden.

En annan konsekvens är svårigheter kring vems ansvaret är för dem som stängs ute, konstaterar hon.

– Samhället tar i dag ansvar för dessa grupper, bland annat genom utbildningsinsatser. Men hur ska ett samhällsansvar utformas för de som inte får jobb på grund av brister i utseendet?

Ytterligare en aspekt är att det skapar integritetsproblem.

– Det suddar ut gränsen mellan arbetet och den privata sfären. Hur mycket köper en arbetsgivare av mig som person? Hur höga krav kan man ställa?

Det är inte olagligt för en arbetsgivare att låta utseendet avgöra i en urvalsprocess.

– Att säga att någon inte får jobbet med motiveringen att personen ser ”gammal” eller ”bögig” ut klassas som diskriminering. Men att säga till en som söker jobb att ”du är för ful” är inte grund för diskriminering enligt lagen.