I don't like depending on people because people leave all the time.
At the end of the day all you have is yourself and that has to be enough.

Jag måste ändra nåt, vakna upp ur min feberdröm.
Kanske vinna en god natts sömn. Hur det känns har jag nästan glömt.

Tillbaka till verkligheten. Aj.

Ska man fånga dagen eller fånga drömmen?
Känns som om min chans passerade nån gång i sömnen.

Igår hade jag en väldigt trevlig kväll med min storasyster.
Idag står utomhusspa och god mat på schemat.
Låter som en trevlig söndag i mina öron.
Men först kaffe, cigg och tvätta bort gårdagens smink..

För exakt ett år sedan så hade jag vinkat hejdå till min älskade pappa som var på väg tillbaks till sverige medans jag började göra mig hemmastadd i min bungalow där jag skulle bo i ett halvår. Mitt nya hem. En nystart. Allting skulle bli så jäkla bra. Livet skulle äntligen börja på riktigt och jag skulle lämna allt det mörka och smärtsamma bakom mig.

Jag åt lunch och drack några efes med min älskling. Jag hängde på min arbetsplats och kollade läget. Jag låg på stranden och läste. Jag badade. Jag njöt av varenda sekund och jag var så himla tillfreds med livet. Och sen - Bang! Allt slogs i spillror före det ens hann börja på riktigt. När jag sprang runt på Istanbuls flygplats några dagar senare, dom känslorna jag kände, dom tankarna jag tänkte, det kaoset i mig, den ångesten. Jag har nog aldrig känt mig mer misslyckad som människa än vad jag gjorde just då.

Och nu, ett år senare. Allting är så annorlunda. På ett bra sätt, antar jag.. Jag är annorlunda. En bättre människa. Jag har inte riktigt vant mig vid det. Att vara bra och sund. Hade väl aldrig riktigt kunnat tro att jag skulle ta mig såhär långt.

Men det finns en känsla som hänger sig kvar. Och den känslan hemsöker mig varje natt..

For what it's worth: It's never too late, or in my case, to early too be whoever you want to be. There's no time limit, stop whenever you want. You can change or stay the same, there are no rules to this thing. We can make the best or the worst of it. And I hope you see things that startle you. I hope you feel things you never felt before. I hope you meet people with a different point of view. I hope you live a life you're proud of. If you find that you're not, I hope you have the strength to start all over again.