När man är igång med jobb, söka jobb eller något annat i sitt liv...tänker man inte alltid på hur bra man egentligen har det i all vardags stress. Men jag stannade upp för ett ögonblick, tänkte efter...

Jag har 2 helt underbara barn, 2 helt underbara hundar, ett fint hem, ett jobb jag trivs med, helt underbara vänner i mitt liv...

Mitt liv är underbart...jag trivs, jag mår bra o jag har det bra. Vad mer kan man begära av livet?

Vill jag mer är det bara för mig att sattsa på mer...men när jag stannade upp o tänkte efter...jag trivs med mitt liv som det är just nu.

Så jag kan inte klaga...det finns dom som har det värre o det finns dom som valt fel väg här i livet.

Jag är stolt över mina val här i livet, jag valde att inte göra som min biologiska mamma gjorde...jag valde mina barn före mannen. Är så oerhört stolt över min son, han är den han är o han finns där alltid för mig när jag ber honom om något. Min dotter är nästan en kopia av mig då jag var liten, allt som skiljer oss åt är det hon ärvt av sin far...fräknarna o dom knall blåa ögonen hon har. Men för övrigt är hon en kopia av mig, hennes sätt...hennes attityd...hennes tänkande.

Jag har ett jobb jag trivs med, må det bara vara 75% just nu...men jag stortrivs med det. Har haft jobb jag trivts mindre med o begett mig dit med en klump i magen. Nu har har jag ett jag med glädje beger mig till...stor skillnad.

Våra 2 hundar, den ena har jag nyligen slängt typ 8000 kr på...juvertumör o anal säcks inflammation...men hon är värd vart enda krona. Har aldrig haft en sådan smart hund som hon... Hon blir 9 år nästa månad, vet att hennes ras kan bli upp till 12-15 år gamla. Men dyker en ny juvertumör upp har jag varnat barnen att det då blir tal om sista sprutan. Fasar för när den tiden kommer, då hon är helt underbar... För våran andra lilla ögonsten, när sista sprutan närmar sig på den som haft juvertumör...måste vi finna en vän till henne som är här hemma då vi inte är det. Då hon är van vid att ha sällskap...

Lillan förslag till nästa husdjur efter den som haft juvertumör...minigris!

Jag kan riktigt se hur den hunden som är kvar kommer att ogilla läget...

Vad saknas i mitt liv?

En man...hmm.

6 år celibalt, kan väl inte direkt säga att jag saknar en man i mitt liv...har funnit mig själv o kommit till rätta med mig själv. Skall jag träffa någon så måste han komma överens med mina barn, brister han där...brister han hos mig. En man som vill ha fler barn brister hos mig, för min kropp har gjort sitt inom den avdelningen...

Han får gärna ha egna barn, acceptera min barn...men inte vilja ha fler.

Jag trivs i mitt hem, men vet att min dotter vill bo närmare sin skola...som befinner sig en bra cykeltur härifrån. Men hur lätt är det att finna en lägenhet i det området? Visst jag förstår henne...hon har alla sina bästa vänner i det området. Området vi bor i tycks ingen förälder hålla koll på sina barn, utan låter barnen lösa sina problem själv...oavsett om barnen använt sig av ovårdade språk o beteende, Dom tycks inte bry sig...

Där lillan går i skolan nu, där tar dom hand om varandra...stor skillnad. Hon är lycklig o stortrivs med sina vänner...umgås inte med några av barnen på området längre.

Medans jag själv trivs här, jag lägger mig inte i andras liv...jag har nog med mitt egna. Men får/kan jag byta en 3:a nära min dotters skola, så gör jag det. Bara jag får stanna i Ystad...

Emily!

En gul maskad Afghan tik som försvann en helt vanilig dag MEN från sitt hem.
Detta hände den 13 Januari 2010.
Så här gick de till:

Liza "ägaren" fick ett samtal av en okänd person. Under samtalets gång så började hundarna skäll mycket och argt. Liza väljer att avbryta samtalet och kommer ut i sin trädgård. Emily är de raden försvunnen och detta rör sig om bara några minuter. Staketet var upp klippt precis så att hundarna kom ut.
Vid brottet försvann även flera hundar men dom sprang bara efter Emily men kom hem igen. Polisen kontaktades och SKK mf.

Idag mår hundarna där hemma då andra Afhganer relativt bra men så klart längar mamma efter sin älskade Emily.

Vi har letat nu i 2 år och fått tips som vi ständig följer upp.

Emily behöver inte se ut som en Afghan idag.
Hon kan vara ner klippt på olika sätt.
Hon kan vara rakad :(
Även färgad. Men tror inte de.
I Stockholm finns Emilys syster.
De är väldigt få gula chicken Afghaner som finns.

Snälla om du ser någon så ta en bild och sms glöm inte skriva var de är klock slag samt om hon ses där ofta. Jo flera tips jo bättre. Sms till följaden nummer:

Liza: 0706-825553
Madde: 0707-706815
Eller
Bella: 0739-643782

Känns som nedräkning har börjat för barnens sommarlov, då grabbens skola har samlat in datorerna o det skall bli intressant att se om grabben får tillbaka den datorn. Vilket man sa då han började där, alla elever får en latop som dom skall jobba med o när eleven slutar där...om den har skött sin dator, så får den behålla den. Vad jag vet så har grabben min skött den datorn han har fått ha genom åren där...

Vad är det nu, ca 2 veckor kvar o sen är det sommarlov för lillan...grabben blir arbetslös o måste söka jobb. Har ringt till BUP, då han behöver ett speciellt papper från dom till arbetsförmedlingen...så att han kan få lite stöd o hjälp med arbetssökningen.

Själv lär jag inte ha nån semester i år, är inte berättigad någon då jag bara jobbat i snart 4 månader...men jag klagar inte, är glad över att jag har ett jobb. Att njuta av en semester ser jag fram mot att göra nästa år...

Tycker däremot synd om barnen i år, skall vi göra något roligt tillsammans så får det bli under helgerna...om vi har tur med vädret. Men något säger mig att lillan kommer leka mycket tillsammans med sina bästa vänner, grabben min kommer ta det lugnt hemma...

Skönt att barnen är så stora så att dom klarar sig själva eller kan hjälpas åt. Ger mig lite mer frihet än tidigare...

Önskar er alla en trevlig torsdag, med positiva tankar om att det är fredag imorgon. *Smile*

Undra var den där meritlistan tar vägen för alla gratisjobb min dotter utförde hos dom, som hamnade som merit i hennes portfolio hos dom...men när hon slutade där försvann allting, till o med en månad innan första kontraktet gick ut hos dom bara för att dom hade fått veta av mig att jag gick med på att min dotter skulle fortsätta hos dom...då dom ville binda henne mer till dom med ett 2 års kontrakt hos dom.

Det har gått över ett år nu, jag har frågat om hennes meriter hos dom flera gånger...men får aldrig något svar om det. Till slut slutar man att fråga om det, för skriver man om annat så fick man ett snabbt svar från dom.

Då min dotter var model hos dom hette det att man utbildade modeller, vad är en utbildning utan betygen? Nu har dom gått vidare, men man ser fortfarande hur deras modellers meritlista bygges på o vet vad dom har att vänta sig den dagen dom slutar där.

Inte bara jag som känt att den agenturen är en bluff, ingen seriös agentur...det är bara att kolla runt på nätet i olika tidningar, där besvikan modeller har uttryckt sig om dom och här är några exempel:

http://www.ystadsallehanda.se/skurup/skivarp/article1389243/Modelljobben-existerade-inte.html

http://www.expressen.se/gt/emelie-19-blev-blast-av-modellagenturen/

http://www.expressen.se/kvp/inga-seriosa-modellagenturer-tar-betalt-i-forskott/ (Seriös, då dom aldrig tog betalt för min dotter att vara med där)

http://www.expressen.se/kvp/blastes-av-modellagenturen/

http://www.expressen.se/kvp/allt-var-bara-en-bluff/

http://www.expressen.se/kvp/ett-barn-ska-inte-vara-sexigt/

Men agenturen vet om att jag kommer ifrågasätta min dotters meritlista tills jag får den, för varför göra en massa gratisjobb o bygga upp en portfolio med meriter utan att få bevisen för det dom gjort när dom lämnar det hela? Det var ju en utbilning från början, som sedan utvecklades till något annat...men hur man än vrider o vänder på det så borde modellerna få sina meriter från dom den dagen dom slutar där. För annars gör dom ju allt gratis för dom, medans dom själva får betala en massa för att vara med där.

Har alla bilder kvar därifrån, tog även egna privata bilder hela tiden som är sparade...men tycker ändå att det är för jävligt gjort av dom när det gäller portfoliot o dess meriter. Vill modellen ej fortsätta där försvinner allt dom gjort där i tumma intet, existerar inte mer o är precis som om dom aldrig varit där. Detta betalar modellerna dyra pengar för...

Har min dotters tidigare kontrakt kvar, men ännu ej fått meriterna hon gjort hos dom...

Så vad var det jag betalade? Jo, deras tid o kostnader för lokal samt fotograf...inte min dotters modellande.

Såg min chef komma ut från Rektorns kontor, nu var det dags för oss att gå igenom hur, vad o var jag skall göra under semestertiden...då jag inte är berättigad nån semester i år.

Hon berättade för mig att Rektorn var nöjd med mig, att jag hade kommit bra in i gemenskapen med personalen och att jag skött mitt jobb mycket bra. Allt verkade positivt... *Smile*

Under sommaren skall man kolla var man kan placera mig, blir något i Malmö...man frågade mig om jag kunde tänka mig att städa trappor. Lugnt, visst kan jag göra det...bara jag har nått att göra när storstädningen är klar efter att barnens sommarlov har börjat. Man skulle kolla upp det hela, chefen själv blev glatt överraskad över att jag inte tvekade en sekund på mitt svar...

Inte för att jag ser fram mot det, men ett jobb är ett jobb och det gäller ju bara under semestertiden. Vad jag kunde förstå så gäller det trappstädning på Rosengård...hmm...kan bli tal om en heltidtjänst. Mer i lön...vilket jag inte klagar om att få.

Får besked om det hela när det närmar sig...men oavsett var så lär det garanterat bli inne i Malmö.

Sen märkte jag att hon babblade vidare om vad som kommer att ske efter min provanställningstid, när jag är tillbaka på skolan och då ett företag skall komma samt putsa alla fönster/glas i hela skolan. Jag måste säga ifrån om vilka fönster som inte skall putsas, info jag skall få om från en annan personal i skolan som inte lär vara där då det företaget kommer. Jag själv skall bara finputsa lite innan skolan är igång igen med alla elever o dylikt.

Min provanställning går ut den 5:e Augusti, skolan har inte kommit igång tills dess...men jag skall infinna mig där o det var inte tal om att jag skulle sluta där när min provanställningstid är slut. Utan man talade mer om vad som måste göras innan skolan börjar och att man var nöjd med mig.

Senare under dagen, då jag tog en kaffepaus...träffade jag dom andra två som städar på nedan våningen. Den ena hade fått veta vad som hade sagt på ett möte lärarna o rektorn hade haft. Det hade kommit klagomål om att det var renare på min avdelning än på deras avdelning, man hade ifrågasatt detta då dom är två st och jag är ensam på hela ovan våningen.

Såg hur den ena städeskan surnade till, men man måste ju oxå tänka på att hon städar på dagen...jag på eftermiddagen och det finns elever på skolan som känner mig. Som vet hur jag är när jag blir arg...har mina misstankar om att det har spridit sig bland eleverna. Dom som inte känt mig innan o gjort något som jag vet jag måste säga ifrån om när jag ser...dom har fått erfara nått litet bara än så länge. Jag säger ifrån, är man uppkäftig mot mig säger jag till en lärare om det hela...dom i sin tur tar hand om eleven.

Är oerhört glad över att jag har lyckats få ett jobb jag stortrivs med...med tanke på hur det ser ut i arbetsmarknaden idag, är det helt underbart att bege sig till ett jobb dagligen där man inte känner av en klump i magen pga vantrivsel. Må jag inte tjäna så att jag kan leva ett lyxliv, men jag kan ivarjefall känna glädje när jag beger mig till mitt jobb och på så vis oxå göra ett bra jobb från mig.

Den 6:e Februari började på detta jobbet, jag har inte tagit ut en endaste sjukdag...visst har jag varit sjuk, men jag fixat det ändå. Om jag hade vantrivts på jobbet...tvivlar på att jag hade gjort som jag gjort. Utan hade nog istället tillåtit mig själv få vara sjuk o stannat hemma.

Efter att ha haft riktigt fint väder i några dagar, har vi idag mindre fint väder...molnigt o det har regnat en del. Kan vara bra för naturen, men nu vill vi ha sol igen.

Kan fortfarande inte gapa fullt, undra när det skall släppa? Blev opererad den 16:e Maj, har ingen svullnad o det gör inte ont där...det är bara det att jag ännu ej kan gapa fullt ut, vilket är rätt så jobbigt när man vill jäspa eller äta.

Idag skall chefen komma till mitt jobb, nu skall jag äntligen få besked om var jag kommer att hamna under sommaren då jag inte är berättigad någon semester i år. Blir väl Malmö eller Trelleborg...misstänker jag. Hoppas chefen har med sig en extra t-shirt till mig, som jag väntat på i snart 4 månader. Men skulle inte förvåna mig att den inte dyker upp denna gången i heller.

Men hoppas kan man ju alltid...

"Utav vilken grund vill du bli vän med min son på Facebook?? När du vet att han inget med dig vill ha att göra...låt oss för helvete få vara ifred från ditt skit. Vi fick nog av dina påhitt för 6 år sedan. Nästa gång blir en anmälan... Häls (Mitt namn)"

Får se om man får ett svar på det hela...men jag står för mina ord. Min son som helst av allt vill glömma allt som skett o gå vidare med sitt liv. Vad ger honom rätten att tro att allt är glömt o påminna min son om att han finns än idag?

Mitt sms är en påminnelse om att vi ej glömt o att vi står för våra ord.

Vi lär ej bli lika sjuka som han är, för jag är uppväxt hos andra o lär mina barn det jag fick lära av mina fosterföräldrar.

Måndagar är en av dom segaste dagarna på morgonkvisten, då man vilat ut sig under helgen o därav gick det inget vidare att somna i tid igår.

Jag är ingen nattmänniska, men höll mig vaken i lördags för att kolla på melodifestivalen...det är något jag fått ångra nu. Resultatet kunde man ju ha läst om i tidningen i söndags, men jag valde att sitta o titta på något jag tidigare inte brytt mig om att titta på.

Är inne på min andra kopp kaffe, men känner mig fortfarande otroligt trött...sist jag tittade på klockan inatt så va hon lite över 01.00 o det tog lite tid innan jag somnade efter det.

Det blir till att bita ihop idag, sega sig igenom heeeeeela dagen o förhoppningsvis kunna hålla sig vaken tills klockan ivarjefall blivit 20.00...innan jag går o lägger mig. Annars lär jag vakna under natten o inte kunna somna om på ett tag eller så vaknar man runt 03.00-04.00 tiden samt kan inte somna om.

Denna veckan skall chefen min komma, men vet ej exakt vilken dag...dags att få veta hur dom planerat det för mig under sommaren, då jag inte är berättigad någon semester i år. Tänk om dom ger mig beskedet om att jag ingen fortsättning får hos dom? Jag är ju bara provanställd än så länge, fram till början av Augusti...

Har inte tagit ut en endaste sjukdag sedan jag började där, jag har skött mitt o hoppas verkligen på att få ett fast jobb hos dom. Det enda som stör mig är att jag fortfarande inte fått den där extra t-shirten jag bad om från början, har bara en o det tar ju inte lång tid innan den måste tvättas. Vilket gör att jag måste jobba i mina egna kläder, inte företagskläder. Nåväl...

Sökt liknande jobb, hoppas på att nån av dom nappar för en förmiddags tjänst...för då provanställningstiden är slut är oxå jobb/utvecklingsgarantiet slut. Vilket innebär att jag måste klara det ekonomiskt med dom 75% jag har eller börja använda mig av a-kassan o deras regler angående deltidsjobb. Vilket jag egentligen inte vill göra...

Grabbens skolgång slutar snart, vilket ställer till det en hel del för oss...bostadsbidraget ändras, inget underhåll eller studiebidrag längre. Kommer gå back typ runt 3000 kr i månaden pga det. Han har inte funnit något jobb, aktivitetstödet lär inte komma igång direkt för honom...hmm...måste hjälpa honom att finna något jobb, så att han kommer igång så fort som möjligt. Vilket inte lär bli det lättaste...för hur jävla lätt är det att finna ett jobb?