Vi hade många känslor i kroppen under taxiresan där vi satt i en pärlemovit Lincon på väg mot flygplatsen.
Jag tittade ut genom den tonade fönsterrutan från baksätet.
Jag såg New York.
Lika hetsigt som när vi kom, lämnade vi nu myternas och legendernas stad.
Det rök ur brunnarna i gatan.
Längs fasaderna på de bruna tegelhusen hängde brandstegar i en sick-sack formation.
Det va folk i rörelse över allt.
Längs med trottoarerna sålde en mörkhyad man med en vit basker på huvudet och en grönrandig skjorta blommor ur en svart hink fylld med vatten och en annan man sålde dagens tidning tryckt och skriven av New York Times.
En helt vanlig dag i New York.
Folk kom, folk gick, folk passerade, folk försvann helt.
De gula taxibilarna tog över sikten utanför rutan.
Dom va över allt. Alla dessa människor i en gul taxibil på väg mot någon destination i New York.
Alla utan vi.
Vi satt i en pärlemovit Lincon, mot flygplatsen, på väg hem.
Allting har en ände men korven den har två.
Det sa en vis man en gång för länge sedan.
Själv så tänkte jag inte så djupa tankar när förslaget lades på bordet att göra en resa som skulle påverka och göra intryck på och leva med under hela våra liv.
De som ni, mina kära läsare ,som ni faktiskt är, fått uppleva genom att läsa min blogg är mer än bara en charterresa till Mallorca.
Det blev en resa som handlade om spontana händelser och möten.
Att utsätta sig för saker man aldrig tidigare trodde man skulle klara av.
Hemska platser där tänder och blodfläckar från torterade och avrättade människor låg framför mina fötter och platser så vackra att man inte trodde de fanns på denna jord.
Galna fester med allt från 8 brasilianskor, fullmoon party, strippklubb i Las Vegas och Wet T-shirt Contest till Bungy jump, fallskärm, river rafting, bli strandsatt på en öde ö, vandra till Mordor och dykning på några av världens vackraste dykplatser.
Det hela började en regnig höstdag på Pizza Hut på Kungsgatan i centrala Göteborg.
Jag hade länge velat göra en resa som denna, men när förslaget kommit upp under en rätt så blöt utekväll så kändes det inte bara av jägermeisterns ångor helt rätt.
Där satt vi med var sin "All you can eat" dagen efter pizza.
Säg ett land sa vi till varandra, Vietnam svarade jag, säg ett du.
Australien svarade Richard.
Vi va igång.
Vi listade land efter land med papper och penna, gav resan ett år för att spara pengar.
Tiden gick.
Richard spikade sin sista bräda för en tid på Tumleheds Bygg och jag samlade ihop alla chefer, la fram en världskarta med en rutt utdragen jorden runt med röd tushpenna och sa.
- Jag åker den 6:e oktober, jobbar september ut.
6:e oktober blev de och vi skålade in resan med var sin Mojito på köpenhamns flygplats.
Vi drack ur glaset och tog oss till Kina.
Vi vandrade på de orörda delarna av den kinesiska muren.
Köpte en kall öl ur en frysbox i lummiga gränder för 3 kronor, shoppade loss på silkmarket.
Åt kycklinghjärta och beskådade en tjej sätta sig och skita på en tidning på helig mark mitt i den förbjudna staden.
Efter två veckor mellanlandade vi i Shanghai och förberedde oss att möta den längsta sträckan vi under denna resan skulle få ta helt oplanerad, Sydost Asien.
Vi gick ner för landning i Vietnam med vetskap att nästa plan gick 3månader och 10 dagar och flera hundra mil söder om oss.
I Vietnam såg vi människor som fötts handikappade sedan kriget.
Jag köpte en handgjord gitarr av en familj i ett liten affär på gatan.
Vi surfade på sanddynor.
Vi lärde känna många nya vänner och vi tog oss runt med motorcykel uppe i bergen med lokalbefolkningen.
Efter några veckor i Vietnam hoppade vi på en liten båt som åkte ut på Mekongfloden.
Via den tog vi oss in i Kambodja.
Såg en elefant vandra mitt i storstaden, bodde för 21 kr natten vid Kambodjas kust, åkte ultralätt flygplan över en flytande by och cyklade runt ett av världens 7 världsarv, Angkor Wat.
Tiden gick och det gjorde även vi.
Fast vi gick med väskan på ryggen från Kambodja över gränsen och in i Thailand.
Vi kalasade med Norska flygvärdinnor som ville se på ping-pong show i Bangkok.
Blev rånade på en buss på väg till Khao Lak,
dök i några av världens vackraste korallrev i Similan Island, gjorde fullmoon party osäkert och firade jul i Phuket med svenskt lösgodis för 22kr hektot.
Vi hoppade efter en månad på en buss som tog oss in i Malaysia.
Vi gick på en svajande hängbro på Langkawi, checkade in på 5-stjärnigt hotell över nyår, blev rånad på 12-slaget, fick beskåda världens högsta twintowers, köpte dyra Marc Jacobs glasögon och hoppade på en VIP-buss till de flådiga landet Singapore.
I Singapore blev vi inte bara omkörda av lyx & sportbilar för miljoner.
Vi åkte även på en sparkcyckeltur genom hela staden, åt grillspätt bland skyskraporna, spottade på gatan vilket ger 6000kr i böter och smugglade in tuggummi i landet vilket är bannat.
Vi gick runt i lyxen och designens stad innan det va dags.
Planet lyfte och nästa destination blev staden Kota Kinabalu.
I Borneo impulshoppade vi på en 10 timmars busstur med läckande toalett, Richard väska fick ta stryken.
Vi bodde i en bungalow uppelad på botten över kristallklart vatten, dök med 14 sköldpaddor under 1 dyk,
Såg djurarter i regnskogen som bara existerar på Borneo och åkte ut i djungeln där vi gick med vatten upp till låren, pga av en översvämning, på väg till vår hydda som bestod av 3 väggar och ett tak.
Borneo va en upplevelse för livet, så som alla våra destinationer längs vår väg runt klotet och snart va vi på gång igen.
Planet lyfte inte bara till Indonesien utan även till ön Bali för att möta upp min familj.
Vi festade i Kuta, cyklade runt med en local bland risfälten, snorklade med sköldpaddor direkt från stranden, fann den vackraste stranden jag hittills sett i mitt liv, bodde på en tropisk ö utan vägar och istället häst och vagn som enda transportmedel och bröt slutligen höger ringfinger.
Vi mötte upp min gamla klasskompis Frida och hoppade på planet som lämnade Australiernas Mallorca för att åka till deras egna mainland.
I Australien lekte livet fullständigt.
Översvämningen som prognosen lovat ändrades istället till torka så det va nog här vi nådde våran topp av brunhet.
Genom ett regnigt Sidney gick vi på gatorna som ledde ner till de berömda operahuset, vi surfade på vågorna i Byron Bay,
blev utflugna och strandade på en öde ö, åkte limousin i staden Surfers Paradise, kämpade mot forsar och vattenfall med hjälp av en paddel under forsränning i en gummibåt.
Vi dök i de stor barriärrevet, seglade i withsundays och körde 4 hjulsdriven jeep i världens största sand ö, Fraser Island.
Efter en månad i det stora landet på andra sidan klotet hade vi inte bara testat att äta krokodil, känguru och emu.
Jag åkte även longboard omringad av wallabys och vaknade upp alldeles för trötta och höll på att missa planet till Nya Zealand.
Vi landade i Kiwinas land utan att vet något om stället.
Vi kramade Nya Zealands näst tjockaste träd, åkte båt fullt med delfiner runt omkring, gick på glaciär, hoppade fallskärm på världens näst vackraste plats att hoppa just fallskärm på.
Vi hoppade även bungy jump, Världens största Canyon swing,
Badade i heta källor, besökte hobbitstaden, gick till Mordor, åkte båt bland valar, hajkade, blev veckans blogg, klättrade ner i grottor 80 meter under markytan, badade på stranden från filmen Narnia, klappade en kiwifågel och lärde känna nya vänner från hela världen.
Efter att spenderat några dagar i de jordbävningsdrabbade Christchurch och löst en ny biljett till Fiji efter att en Cyklon dragit in va vi på väg till hulahula damerna med kokosnötter på tuttarnas land, Hawaii.
Hawaii är inte bara ett amerikaniserat paradis utan även en guldklimp i mitt i det stora blå.
Förutom att spana gyllenbruna indianer i bikini med en surfbräda under armen besteg vi krater, blev ivägjagad av en galen danska på en efterfest, dök med 35 stycken Mantor med en vingbredd på 5 meter var.
Vi bilade runt bland ett oändligt landskap av lava, besökte en kolsvart strand med sköldpaddor som låg och solade, såg saturnus ur ett teleskop på nasas obsevatorium lång upp i bergen, vi va på parad, köpte 1 par jeans, slängde mina gamla jeans, drack drinkar på waikikis snurrande skybar och skakade hand med två veteraner från kriget när vi besökte Pearl Harbour.
Detta och mycket mer värmde vi upp med innan vi flög över till fastlandet för att påbörja våran kust till kustresa genom USA.
Vi började i San Francisco med att hämta ut en splirrans ny Dodge Charger, denna tog oss den första sträckan och lät oss uppleva Golden gate, red woods Alcatraz, Santa Cruze, bra drag hos Fransson i Santa Barbara tills vi slutligen lämnade tillbaka den i Los Angeles.
Inte bara för att hämta ut min kusin Mathias utan även en silvrig Jeep.
Vi gjorde Santa Monica, Venice Beach, Hollywood, Walk of fame,
Paramount pictures, boende hos Andrew i San Diego,
Besökte färgklicken i öknen, Salvation Mountain, åkte longboard medans dom andra sprang nakna i Death Valley, bodde på 5-stjärniga Bellagio och gick på strippklubb i Vegas, gick på en glasbro 1200 meter över marken i Grand Canyon,
red rodeo och såg jättekaktusar i en Cowboy by i Phoenix, satt på ett hustak och lyssnade på liveband i Austin, åkte ut på Mississippi med ångbåt och lyssnade på ett jammande bluesband på en inbiten pub i New Orleans,
Festade loss på VIP-klubb med 8 Brasilianskor i Miami, njöt av solnedgången och USAs södraste punkt i Key West, höll i en alligator och åkte runt med båt i träskmarkernas Everglades.
Såg en tvättbjörn i Central Park, njöt av utsikten över New York från Rocke fella building, snackade gött snack med frihetsgudinnan, väntade 3 timmar för att komma in till Ground Zero
Och avslutade den sista kvällen på resan med en steak och en flaska Moët på en italiensk restaurang för att sedan gå vidare till Café Wha? Där blev Jimi Hendrix, Bruce Springsteen, Jerry lee Lewis med flera blev upptäckta.
Vilken resa.
Efter 235 dagar på resande fot satt vi nu där.
En pärlemo vit Lincon hade tagit oss till den sista anhalten.
Visat oss vägen till exitskylten, gaten, porten, utgången, den sista dörren längs resan, och vi hade öppnat den.
Vi hade satt oss på planet mot Island för byte av plan och en frukost.
Nästa plan hade lyft och vi flög över molnen med utsikt över europas största glaciär.
Jag kollade ner i glaset.
Det gröna bladen i drinkglaset fyllt med mojito gav drinken både smak och färg.
Vi satt på exakt samma stolar, i exakt samma bar på exakt plats.
Köpenhamns flygplats.
Det va där vi hade suttit spända 8 månader tidigare, spelat in första klippet för P3 Planet och beställt var sin mojito för att skåla in att hela världen och äventyret som låg framför våra fötter.
Efter 93 olika boenden och tusentals mil bakom oss satt vi där igen.
Med ett äventyr som utan tvekan är det bästa jag gjort i hela mitt liv i bagaget.
Alla upplevelser, alla intryck, alla nya vänner, alla minnen.
Det va den 29 maj.
Jag skulle överraska, min familj väntade mig den 1 Juni.
Jag hade nu ett helt annat intryck och perspektiv på världen och livet.
Kanske va det de som vi just gjort som är livet.
Att arbeta dag ut och dag in för att tjäna pengar och all press att prestera med nya bilar, boende, jobb och familj kanske bara är en ursäkt för att vi inte vet vad som finns där ute.
Vi kanske är för fega för att våga ta risker, att våga upptäcka.
Jag la upp mina sista 17 dollar på bardisken, drack upp mitt glas och sa till bartendern.
Min nästa destination är Sverige. Inte bara för att komma hem utan för att uppleva ett helt nytt äventyr...
